Tjust skärgårds sjöbodar

Helgfirande smålänningar har tagit sina båtar och ankrat i de skyddade naturhamnarna. Några vågar till och med ta sig ett dopp i det ännu försommarkalla vattnet. Ett gäng skarvar har barrikaderat en kobbe och sträcker fram näbbarna mot båten när vi åker förbi. Den tio minuter lån båtfärden tar oss både över öppet hav och genom trånga vikar På ett ställe är vägen mellan öarna så smal att man kan sträcka ut handen och röra vid grönskan på båda sidor.

Kapten Christer Lindberg lägger vant till vid Torrö brygga och hjälper oss med packningen. Skorna åker fort av för att ge den rätta barfotakänslan och vi följer stigen upp mot Jungfrulyckan som är en av de tre sjöbodar som står öns gäster till förfogande. Huset ligger på en höjd med havet som anas genom köksfönstret. Inredningen är personlig i genomgående ljusa färger och trots att det är ganska litet till ytan rymmer det två små sovrum och ett kombinerat kök och vardagsrum. Standarden är enkel men det finns allt den bekväme behöver under en visit. Längre upp på berget finns en möblerad uteplats att äta på under sena sommarmiddagar med utsikt över Tjust skärgård. I ett träd hänger en ram av naturmaterial och blåser i vinden, några färgglatt målade pinnar står lutade mot stammen, och i ett fönster ryms munblåsta glasvaser i olika färger och mönster.

Det märks överallt att Torrön drivs av en konstnärinna. I skogsgläntan, precis vid havsknuten, ligger en liten ravin och i bergsrummet har Yvonne Lindberg haft flera konstutställningar, både med sina egna konstverk och med verk av kollegor från trakten. Ett stycke från ravinen syns spår av en ny installation som håller på att byggas. Inte ens Yvonne vet hur konstverket ska se ut, men försäkrar att det blir något kontroversiellt.

Christer och Yvonne drev tidigare en fiskeodling på Torrön men utsattes för stora fiskestölder och tonvis med lax som förlust. I stället började de i liten skala med gästverksamhet som nu har utvecklats till att ta emot både privatpersoner och företagsgäster. De har ett stort matlagningsintresse och bjuder årligen in Sveriges kockelit till stjärnkocksfestival i brygghuset, där de även ordnar många fester. Christers och Yvonnes tycke för Torrön och den omkringliggande skärgården är tydligt:

— När vi ska koppla av slänger vi i madrasser, en grill och en flaska vin i båten och far längst ut bland kobbarna och sover ute på en klippa. Oftast syns inte en enda människa till, berättar de. En båt kommer plötsligt åkande medvärdparets hund Frida som tagit sin vanliga rymmarrunda till grannen Holgersson. Frida kastar sig i vattnet, ruskar oss blöta med sin päls och följer oss sen tätt i hasorna.

På en holme ligger en badtunna i trä där Torröns gäster kan tillbringa en kväll mitt bland hav och kobbar. Längre ut på en pontonbrygga finns en vedeldad bastu, även den inrymd i en röd liten sjöbod. Två fylliga sjöjungfrur är målade på väggen i bastun som har utsikt över den för ögonblicket spegelblanka flärden. Vill man göra ingenting kan man göra det bra här. Annars står både fiske och kajakuthyrning på utbudslistan. För sällskap arrangeras även femkamp i skogen.

Vi bestämmer oss för att ta en kvällstur runt ön till fots. Våra skor är inte de bästa, enkla sandaler à la Grekland 2004, men de får duga. Christer varnar oss försynt. Promenaden ska ta en timme blir vi informerade om åtminstone om vi kan hålla oss efter kustlinjen. Annars är det lätt att gå bort sig. Klipporna är svårmanövrerade och det är rätt snårigt på sina ställen. Men vi fortsätter. Det visar sig vara fel val. I kärr, snår, svampig mossa, lera och mycket kallt vatten tar vi oss fram med våra sandaler. Skogen är tät och intensivt grön, och på de ställen man når de mjuka hällarna är det värt allt besvär.

Efter dryga två timmar kommer vi utmattade tillbaka till Jungfrulyckan där det dukas upp till sen fest i brygghuset. På baksidan står Christer och röker färsk fisk och kokar potatis till det sällskap som kommer med båt från fastlandet. Plötsligt byts skärgårdens stillhet mot firmafestens fördrinkssorl och femkampslek. Frida springer glatt mellan kostymben och långklänningar och ruskar då och då på den genomvåta pälsen, så att havsvatten och medföljande sjögräsbitar yr.